16 december 2021
Att samla in och analysera träningsdata hjälper idrottare runtom i världen att maximera sin träning. Nu delar den finske olympiska mästaren i längdskidåkning, Sami Jauhojärvi och Olli Ohtonen, forsknings- och utvecklingschef för det olympiska träningscentret i Vuokatti-Ruka i Finland, med sig av sina erfarenheter av dataanalys som verktyg för att hjälpa idrottare att prestera på topp.
Den olympiska mästaren i längdskidåkning, Sami Jauhojärvi, köpte sin första pulsmätare redan år 2000, när han var 19 år gammal. Även om sensorteknik har utvecklats avsevärt sedan dess är pulsmätning fortfarande ett av de allra viktigaste måtten för kondition och återhämtning inom konditionssporter.
Jauhojärvi, som är en analytiskt sinnad idrottare, har analyserat sin återhämtning genom kontinuerlig pulsmätning under flera år. En dag sent under sommaren 2014, märkte han att mätningsstatistiken för hans nattliga puls var mycket dålig.
– Vi upptäckte att min återhämtning efter den mest intensiva träningen bara låg på en procent av min maximala återhämtningskapacitet. Det var något som inte stämde. Efter en och en halv månad lyckades vi få reda på vad orsaken var. Först verkade det som att den intensiva träningen hade orsakat ett tillstånd av underåterhämtning. Men det var inte den verkliga anledningen. Jag hade bytt astmamedicin precis innan den intensiva träningsperioden och det visade sig att medicinen inte passade mig alls. Den nya medicinen ledde till sämre sömnkvalitet, vilket också hade en negativ inverkan på återhämtningen, säger Sami Jauhojärvi.
– Jag hade mätt min vilopuls under natten sedan 2004 då jag var del av en pilotgrupp på KIHU. Det var alltså analys av den data som samlats in från träning och återhämtning under tio års tid som gjorde att vi fick bukt på mina återhämtningsproblem och bytte medicin. Under åren lärde jag mig även att med hjälp av magkänslan upptäcka när något var fel. Då analyserade vi data för att hitta en förklaring.
Jauhojärvi nämner att det är intressant att märka hur kroppen ofta reagerar långt innan man själv märker av några symptom.
– När jag var på Ramsau am Dachstein-camp i Österrike 2007 fick jag lunginflammation, men redan två veckor innan det visade mina pulsmätningar och observationer under träning vissa hälsoavvikelser. Jag bar på infektionen redan då. Inom elitidrott är det så lätt att ryckas med för mycket när det kommer till fysisk ansträngning. Nivån av ansträngning på kroppen kan alltså gå obemärkt förbi om man inte samlar in mätdata systematiskt.
Effektiv mätning och analys förebygger träningsmisstag
Jauhojärvi har under sin karriär använt en mängd olika mätningsinstrument, däribland smarta skidtights. De används för att mäta muskelbalansen och ordningen i vilken olika muskler aktiveras under olika faser av skidåkningen. Tightsen bidrar även till att avgöra det behövs extra styrke- eller mobilitetsträning för någon given fas av åkningen.
Inom elitidrotten samlas det in mer biometriska data än någonsin förut. Användningen av data är också betydligt mer effektiv nu än under Jauhojärvis aktiva karriär.
– Den främsta fördelen med biodata är att den kan bidra till att förebygga många av de misstag som kan begås inom träning och tävling. Mätningen av återhämtning har ökat mycket, och den möjliggör även mer exakt mätning av träning.
Inom tävlingssporter är lagom träning avgörande. Med rätt mängd träning lär sig kroppen att anpassa sig och pulsen sjunker. Men om träningsbelastningen är överdriven kommer tröttheten och kroppen slutar svara på träningsstimuli. Som ett resultat av det stannar utvecklingen och fortsatt träning ger inga ytterliga förbättringar.
Jauhojärvi menar dock att det är viktigt att inte enbart följa biometriska data.
– Att kombinera din egen kunskap med biometrisk data ger bäst resultat. När Tour de Ski avslutades 2007 övervakade jag min återhämtning under ett par dagar före touren och ett par dagar efter extra noga. Så snart allt verkade bra igen kände jag att jag kunde återgå till full träning.
– Det är viktigt att tänka på att det finns en stor individuell variation i hur en idrottare återhämtar sig från påfrestningen av en tävling, och mätresultaten kan användas för att bekräfta individens egna känsla av hur kroppen mår.
Data som en träningspartner
Jauhojärvi vill betona behovet av att noga överväga och göra tydliga val när man samlar in data.
– Med så mycket lagrad data är det viktigt att fokusera på den information som är mest användbar för att förbättra prestationerna. För en ung idrottare kan för mycket data bli förvirrande. Det är viktigt att arbeta med tränaren och tillsammans välja ut och fokusera på de delar som är mest relevanta.
Jauhojärvis tidigare medtävlande Olli Ohtonen håller med honom. Efter sin skidkarriär har Ohtonen skaffat en doktorsexamen i idrotts- och hälsovetenskap och är numer mest känd för att vara personlig tränare för den finska längdskidåkaren Iivo Niskanen. I sitt arbete som forsknings- och utvecklingschef i det olympiska träningscentret i Vuokatti-Ruka Sports Academy hjälper Ohtonen till att utveckla träningsformer inom vintersporter med hjälp av data och forskning.
Ohtonen har tillsammans med TietoEVRY initierat ett dataprojekt där man med hjälp av TietoEVRYs lösning ”360° Training and Wellbeing” hjälper idrottarna analysera data kopplat till sin träning.
– I dataprojektet som genomförs i samarbete med TietoEVRY får tränare definiera vilken typ av data som bör samlas in för deras sport. Utöver den idrottsspecifika informationen finns det möjlighet att samla in en mängd generell information, som exempelvis data relaterad till sömn och återhämtning. Inom lagsporter kan tränaren få en större bild och exempelvis se om det finns några tecken på skador och förebygga dessa.
– Den viktigaste aspekten med detta projekt är att vi nu kan samla in data från flera olika källor och sedan få dessa sammanställda i en och samma app. Appen utvecklas hela tiden och anpassas efter hand. Ett av utvecklingsmålen på sikt är att även lägga till en tävlings-databas till appen.
– All data som samlas in tillhör idrottarna själva. Data är en värdefull tillgång och det är viktigt att idrottarna vet hur datan används. Smarta klockor används idag av fler än bara idrottarna och alla användare ska komma ihåg att all data som samlas in är personlig och därför måste behandlas i enlighet med rådande lagar kring datahantering. Vårt system gör givetvis det.
Lösningen ”360° Training and Wellbeing”som utveklats av TietoEVRY hjälper idrottare och deras tränare att övervaka, samla in och analysera information kopplat till träning och välmående från flera datakällor. Det kan både handla om olika sensorer och hälso- och träningsdagböcker. När all data, som tidigare var utspridd i silos, samlas på ett och samma ställe med en tydlig överblick blir det enklare för idrottarna och tränarna att ta beslut som stödjer en hälsosam och effektiv träning så att idrottarna når sin fulla potential inom sin respektive idrott.